ABSTRACT [DK]

Helene Castenbrandt
Informationsflöden och åtgärder under rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1920, Sverige

I föreliggande artikel analyseras statsmaktens krishantering utifrån två sjukdomsutbrott med höga dödstal i Sverige: rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1919. En jämförelse över en lång tidsrymd ger distans åt det till synes självklara, eller icke självklara, i statsmaktens agerande och därmed lyfts analysen till att handla om de stora övergripande förändringarna. Studien har fokus på vilka aktörer som deltog i kommunikationen med myndigheten och vilka åtgärder som ansågs nödvändiga för att minska epidemiernas framfart. Sundhetsinformation är en del av statens maktutövning och befolkningens hälsa blev mot slutet av 1700-talet en central del av maktutövandet i Europa. Betydelsen av det allmännas bästa utvidgades och nya maktmedel tillkom för att övervaka och styra befolkningen. Makt är dock alltid tvåvägs och utövas inom ramen för vad som både stat och befolkning finner rimligt. Stora förändringar skedde under de 150 år som skiljer de båda epidemierna åt. Vi går från en myndighet som under 1770-talet nyligen fått instruktioner att övervaka epidemiska utbrott till en fullfjädrad myndighetsutövning under åren 1918-1920. Utöver att belysa statsmaktens utvidgade roll i hälsofrågor tar analysen fatt i den mentala förändringen – från det individuella ansvaret för sjukdomsbekämpandet under 1770-talet till det kollektiva myndighetsansvaret som framträdde under det tidiga 1900-talet.


ABSTRACT [UK]

Helene Castenbrandt
Information and measures against the dysentery epidemic in 1772-1773 and influenza in 1918-1920 (Sweden)

The article analyzes how the government handled two epidemics with high mortality rates in Sweden: the dysentery epidemic in 1772-1773 and influenza in 1918-1919. A comparison over a long period of time provides distance and allows the observation of broad changes. The focus is on the actors who communicated with the authorities and the measures that were deemed necessary to mitigate the effects of the epidemic. Toward the end of the 1700s public health became a central part of government in Europe. The meaning of the common good was expanded and new ways to monitor and control the population were adopted. The exercise of power is always a two-way process, limited by what both state and citizens deem reasonable. Great changes took place during the 150 years that separate the two epidemics. The authority that had been instructed to monitor epidemic outbreaks shortly before the 1770s had become a fully-fledged authority by 1918-1920. In addition to highlighting the expanding role of the state in health matters, the analysis also considers the mental change – from the individual responsibility for combating diseases in the 1770s to collective responsibility in the early 1900s.

Der er lukket for kommentarer.