ABSTRACT [SE]

Jonas Liliequist
Berättelsen om drottning Margaretas märke – känsla, kön och politik i den svenska propagandan mot Danmark under 1400-, 1500- och 1600-talen

I fokus står berättelsen om hur den danska drottning Margareta under sin regenttid i Sverige (1389-1412) lät prägla ett mynt med en bild av sitt eget könsorgan på för att skämma ut svenskarna. Berättelsen har sitt ursprung i Ericus Olais krönika om de götiska kungarna Chronica regni Gothorum, skriven på 1470-talet i en tid av ständiga konflikter mellan danska unionskungar och den svenska rådsaristokratin. Historien kommenterades och återgavs på nytt under 1500- och 1600-talen då danskarna framställdes som Sveriges arvfiender. Artikelns syfte är att analysera de kränkande innebörderna i berättelsen utifrån ett känslohistoriskt perspektiv och då närmare bestämt hur negativa känslor som förakt, hån och avsky har mobiliserats och kommunicerats i anslutning till historien. Analysen tar sin utgångspunkt i en närläsning av de ordval och reaktioner som kan urskiljas hos krönikörer och kommentatorer. Dessa har i sin tur förankrats i en bredare propaganda- och samhällskontext. Ytterligare ett syfte har varit att ge ett kritiskt bidrag till diskussionen om vilken roll genitalierna och det biologiska könet spelade i förmoderna genusföreställningar.


ABSTRACT [UK]

Jonas Liliequist
The tale about Queen Margaret’s mark – emotion, gender and politics in the anti-Danish propaganda in Sweden during the 15th, 16th and 17th centuries

The article explores the tale about the Danish queen Margareta who, during her regency of Sweden (1389-1412), was thought to have struck a coin with a mark of her female genitals to the eternal shame and ignominy of the Swedes. This tale was first told in Chronica regni Gothorum, a chronicle written by Ericus Olai in the 1470s, and was later repeated and commented on in the 16th and especially 17th centuries when the Danes were described as the hereditary foes of Sweden. The aim is to analyse the offensive meanings of the story from the analytical perspective of the history of emotions, and more precisely to examine how negative emotions like contempt, scorn and disgust were mobilized and communicated in connection with the tale. The analysis begins from a close reading of the chronicles and commentaries to uncover emotional reactions and terms to be further analysed in the broader contexts of propaganda and early modern Swedish society. A further aim is to make a critical contribution to the discussion about the role of genitals, emotions and biological sex in premodern notions of gender.

Der er lukket for kommentarer.